Som vi på FSL ser det innebär arrangemangen kring studentskrivningarna i vår en mängd merarbete som måste ersättas.
Antalet övervakare per skrivningstillfälle är sen tidigare fastställt och lärarna springer mellan övervakning och distansundervisning, ekvationen går nu inte alltid ihop när provdagarna har utökats. Studerandena får nöja sig med allt mer självstudier, en skrämmande trend.
Karantän innebär i normala fall att individen inte kan avlägsna sig hemifrån. Studentexamensnämnden signalerar däremot att det är möjligt att ordna så att en studerande i karantän kan delta i studentskrivningarna trots allt och jag frågar mig, är det faktiskt möjligt? Utöver arbetsbeslastningen handlar det här i allra högsta grad om lärarnas rätt till en trygg arbetsmiljö. Man kan även fråga sig huruvida det här innebär trygg skrivning för studeranden?
Nämnden bollar nu beslutet till rektorerna som tillsammans med hälsovårdsmyndigheterna ska fatta beslutet om en studerande i karantän kan avlägga sitt prov ändå. Pressen på skolledarna är redan enorm och jämlikhetsdilemmat som nämndens godtyckliga direktiv leder till är nästintill omöjligt att hantera.
Studentexamensnämnden ger order – men arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om villkor. Hur går det ihop egentligen? Som vi på FSL ser det innebär arrangemangen kring studentskrivningarna i vår en mängd merarbete som måste ersättas.
