Ansökningstiden till försöket gick ut i början av april.
Målet med timfördelningsförsöket är bl.a. att samla erfarenheter om en mer fri timfördelning, hur ett system med mer individuella studieval fungerar samt att producera information för att utveckla timfördelningen i gymnasiet. I försöket sjunker antalet obligatoriska kurser från 47-51 kurser till 30-34 kurser.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen ( Saml) har motiverat försöket, som har mött hård kritik, med att man på gymnasiefältet har önskat en djärvare valfrihet, eftersom ändringarna var rätt små i den timfördelning som slogs fast 2014. Timfördelningen träder i kraft i höst.
Kritikerna har anfört att försöket undergräver gymnasiets allmänbildande uppdrag, eftersom studerandena kan välja bort vissa realämnen som till exempel historia.
– De ändringar som senast gjordes i timfördelningen gällde vissa enskilda ämnen, men en djärv revidering av gymnasiet uteblev. Nu inleder vi förnyandet av gymnasiet genom försök. Det blir mer valfrihet och realämnena bildar två helheter. För den studerande innebär det helt nya möjligheter att fördjupa sig i sina studier och att redan under gymnasietiden bygga broar till fortsatta studier, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.
Enligt Grahn-Laasonen är gymnasiets uppgift även framöver att skapa allmänbildning, ge färdigheter för fortsatta studier och att hjälpa varje studerande att hitta sin egen studieväg.
Valfriheten gäller realämnen, vilka är uppdelade i två grupper: miljö- och naturvetenskaper (biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap) samt humanistiskt-samhälleliga ämnen (historia, samhällskunskap, religion/livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi). Den studerande kan ur bägge grupperna välja minst 9 fördjupande kurser. Obligatoriska är endast en kurs hälsokunskap och en kurs religion/livsåskådning. Övriga ämnen och ämnesgrupper berörs inte av försöket.
C-E Rusk
