– Reformen stärker den omfattande allmänbildningen, det är gymnasiets viktigaste uppgift. Studiernas nya struktur skapar nya möjligheter att samarbeta över läroämnesgränserna och att göra gymnasiestudierna mera mångsidiga. Vi gör det möjligt för alla gymnasieelever att ta en titt in i högskolevärlden och vi gör studierna mer internationella., säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).
Enligt förslaget övergår man i gymnasiet till studiepoäng så att två studiepoäng motsvarar en nuvarande kurs. Gymnasiestudiernas omfattning i en utbildning som riktar sig till unga ska enligt förslaget vara 150 poäng och 90 poäng i utbildning för vuxna. Gymnasiets lärokurs ska fortfarande vara tre år. Inte heller mängden undervisning ändras.
Av studiepoängen kan man enligt förslaget på ett mångsidigare sätt än tidigare skapa studiehelheter som innehåller olika läroämnen. Det här uppmuntrar till att hitta gymnasiespecifika lösningar och till att i allt högre grad bygga undervisningen kring teman och fenomen. Det ger också en möjlighet att rytmisera studierna på ett nytt sätt. Till exempel språkstudierna kan enlig förslaget pågå året runt och inom vissa läroämnen kan man ordna intensivkurser.
– Allmänbildningen är fortfarande kärnan i gymnasieutbildningen. Läroämnena samarbetar sinsemellan och öppnar oräkneliga möjligheter att bygga helheter som passar varje enskilt gymnasium, fortsätter Grahn-Laasonen.
Man föreslår inte ändringar i de nuvarande läroämnena eller förhållandet dem emellan. De läroämnen som för tillfället är obligatoriska kommer alltså också framöver att vara det.
I lagen införs bestämmelser om stöd för lärandet. En studerande som har inlärningssvårigheter har rätt att i samarbete med undervisningspersonalen få specialundervisning och annat stöd för lärandet. Elev- och studerandevården ändras inte: unga får även framöver vid behov tillgång till kurator, hälsovårdare och psykolog.
Framöver har alla gymnasieelever möjlighet att bekanta sig med högskolestudier. Alla gymnasier är skyldiga att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor. Gymnasierna ska enligt förslaget komma överens med högskolorna om hur man genomför studierna.
Gymnasielagen och -förordningen föreslås träda i kraft 2019
Förslaget till gymnasielag är på remiss fram till 7.3.2018. FSL och OAJ m.fl. remissinstanser ges möjligheter att förmedla synpunkter på ministeriets förslag.
I praktiken syns reformerna i gymnasiernas vardag fr.o.m. ingången av augusti 2021, då de nya läroplanerna tas i bruk. Grunderna för den nya läroplanen bereds i samarbete med intressentgrupperna under 2019-2020. Den nuvarande timfördelningsförordningen tillämpas tills de nya läroplanerna tas i bruk.
