Lärarnas arbetstid består av fyra delar
- Undervisning inklusive för- och efterarbete (läraren avgör själv vad, hur mycket, när och var)
- Samplanering (högst 101 timmar/läsår i kommunala gymnasier)
- Lärararbetstimmar (18 timmar/läsår)
- Övriga särskilt ersatta uppgifter
Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom gymnasieutbildningen
- Modersmålet och litteratur samt S2-språk (finska/svenska som andra språk): 16
- Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) och informationsteknik: 19
- Matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik: 20
- Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi och geografi: 21
- Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd: 22
- Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs): 23
- Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk):18
Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.
Samplanering
Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.
Exempel på samplanering
- Samarbete med elevernas vårdnadshavare
- Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester och resor
- Samarbete med skolpsykolog, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller studerandena
- Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare
- Gemensam fortbildning och utvecklande av skolans verksamhet
yngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara till exempel intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier och utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten.
Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering. Inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.
Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. Tillräckligt med arbetstid ska reserveras för samarbetet mellan hemmen och skolan.
Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar som så långt som det är möjligt ska användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör beaktas vid planeringen. Man måste beakta att arbetstiden ska räcka till för de planerade uppgifterna.
Under läsåret ska man följa med hur samplaneringstiden förverkligas. För lärare i kommunala gymnasier är den årliga mängden timmar för samplanering högst 101 timmar.
Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i samplanering i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla och lärare som är anställda en kortare tid än ett läsår.
En lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. En lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.