Lärarnas arbetstid består av fyra delar
- Undervisning inklusive för- och efterarbete (läraren avgör själv vad, hur mycket, när och var)
- Samplanering (120 timmar/läsår i kommunala skolor)
- Lärararbetstimmar (18 timmar/läsår)
- Övriga särskilt ersatta uppgifter
Undervisningsskyldighet
Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.
- I förskollärartjänst: 23
- I klasslärartjänst: 24
- I speciallärartjänst: 24
- I specialklasslärartjänst: 22
Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.
Undervisningsskyldighet för ämneslärare
- Modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18
- Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20
- Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21
- Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23
- Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24
- Övriga ämnen: 23
Hur lång är en lektion i grundskolan?
En lektion är i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter.
Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte på lärarnas löner.
Samplanering
Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.
Exempel på samplanering
- Samarbete med elevernas vårdnadshavare
- Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester och resor
- Samarbete med skolpsykolog, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna
- Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare
- Gemensam fortbildning och utvecklande av skolans verksamhet.
Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara till exempel intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier och utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten.
Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering. Inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.
Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. Tillräckligt med arbetstid ska reserveras för samarbetet mellan hemmen och skolan.
Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar som så långt som det är möjligt ska användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör beaktas vid planeringen. Man måste beakta att arbetstiden ska räcka till för de planerade uppgifterna.
Under läsåret ska man följa med hur samplaneringstiden förverkligas. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 120 timmar.
Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i samplanering i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla och lärare som är anställda en kortare tid än ett läsår.
Lärararbetsdagar (FBA-dagar)
En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar). Arbetstid som finns att använda för dessa arbetsuppgifter är 18 timmar per läsår. Arbetstiden innehåller inte till exempel restid eller tid som används till måltider.
Med studie- och planeringsarbete avses av arbetsgivaren förordnat annat lärararbete som inte är undervisning. Arbetstiden kan också användas till en utbildning som läraren tagit initiativ till och som godkänts av arbetsgivaren.
En plan för FBA-dagarna måste göras i förväg med målet att använda arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt. För enskilda timmar som överskrider de 18 timmarna, betalas ersättning per timme.
Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan totalt vara högst 12 timmar per läsår.
Om arbetet ordnas på en undervisningsfri dag så är arbetstiden minst 4 timmar och max 6 timmar. Sådana arbetsdagar kan vara högst 2 till antalet per läsår men arbetstiden kan också placeras som ett minst 2 timmar långt pass på en elevarbetsdag.
Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten
Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, kan de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet:
- Skötsel av bibliotek
- Skötsel av samlingar
- Ordnande av musikframträdande
- Elevkårshandledning
- Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning
- Klubbarbete
- Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts
För dessa uppgifter kan även en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar, betalas ut.
Byte av arbetstid för anställda inom UKTA
Under ett läsår kan upp till 114 timmar undervisning bytas ut mot utvecklingsarbete-/mentor- och/eller tutorarbete. Den relativt nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmarna.
Antalet undervisningstimmar som byts ut, multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete, vilket innebär att 114 timmar undervisnign motsvarar 171 timmar utvecklings-/mentors- eller tutorarbete.
Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av uppgifter som arbetstiden används till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.