FSL förespråkar mångspråkiga lösningar i skolmiljön men understöder inte idén om en tvåspråkig skola där elever från både den svenska och finska skolan undervisas samtidigt i en gemensam undervisningsgrupp. Den modellen skulle nämligen leda till assimilation istället för interaktion och dessutom tvinga fram en omskrivning av skollagen.
I det språkklimat som råder i landet är det viktigt att noggrant överväga förslag som skulle försämra det svenska språkets ställning både juridiskt och i praktiken, påpekar Holmlund.
– Det finns många möjligheter att skapa en stimulerande språkmiljö utan att ge avkall på den rådande lagstiftningen. Inom ramen för den nuvarande skollagen är det fullt möjligt att till vissa delar undervisa på ett annat språk än skolans undervisningsspråk. I läroplansgrunderna finns också ett helt kapitel om undervisning på två språk, där bl.a. språkbad och språkberikad undervisning är två goda exempel på utvecklad språkundervisning. Varför inte utnyttja dessa möjligheter till fullo först?
FSL:s tolkning av en tvåspråkig skola är en samlokaliserad skola där undervisningsspråk och administration är klart avgränsade mellan det finsk- och svenskspråkiga skolväsendet. Som språkminoritet har vi inte råd att driva en agenda där vi frångår en uppdelning i skolor med svenskt eller finskt undervisningsspråk. Samarbete mellan de olika språkgrupperna är naturligtvis välkommet.
FSL uppmanar till en diskussion om hur man kan utveckla en mångspråkig lärmiljö, inom lagens ramar, genom pedagogiska lösningar och ett utvecklat samarbete mellan lärare och olika läroämnen.
